HUR BOR DINA KANINER?

På den här sidan kommer vi samla berättelser från kaninägare som valt att hålla sina kaniner på ett kaninvänligt sätt på en yta som kan tillfredsställa kaninernas behov. Bor din(a) kanin(er) större än 4,5 m² och vill du dela med dig av deras bostad här? Skriv till oss!

Emma Almquist, med Molly och Ture

"Mina kaniner heter Molly (sachsengold, 3 år) och Ture (korsning, 2,5 år). Molly började sitt liv hos mig som ensam i en 150x70-bur. Snart insåg jag att det inte var tillräckligt för att tillfredställa hennes behov av rörelse, speciellt eftersom hon var som aktivast tidig morgon och kväll. När Molly var drygt ett år och kastrerad skaffade jag en omplaceringshane som kompis till henne. Ungefär samtidigt som Molly och Ture blev bästa vänner tog jag bort buren helt och började ha dem frigående i mitt rum. Numera bor jag i ett en tvåa tillsammans med mina långöron och vi är väldigt lyckliga tillsammans. De är väldigt rumsrena och gnager inte på något utom det som de får gnaga på. När man ser dem springa rundor och glädjeskutta, eller helt enkelt bara välja en plats att sova på, så känner jag att det fria livet är det rätta."

Sofia Sandström, med sin lilla flock

"Mina kaniner har alltid bott i hägn utomhus och jag har sett hur mycket det gör för deras välmående att kunna sträcka på benen när de vill och inte bara de ynka timmar jag kan vara där och släppa ut dem. När jag flyttade till lägenhet ville jag inte stänga in dem i bur men vågade inte ha de helt lösa för att jag var rädd att förstöra golv och inredning i hyresrätten. Min kompromiss var att skaffa den största inneburen jag kunde få tag i och låta kaninerna (som bara var två stycken på den tiden) vara ute på golvet så fort jag var hemma och vaken. Men samvetet gnagde på mig varje gång jag stängde in långöronen och tillslut slutade jag helt enkelt att stänga luckan. Eftersom kaninerna skötte det utmärkt (hrmm, nåja) och flocken växte med ännu ett långöra så tog jag tillslut bort buren helt."

Annika Helgesson, med sin kaninkoloni

Vi blir så glada när vi får se sånt här där kaninägare verkligen ger sina kaniner det de förtjänar. På bilderna ser vi Annika Helgessons lösdrift med 7 vuxna (och 8 ungar i bo). De bor i en stor lösdrift i familjens stall.

Där finns gott om gömställen, en rejäl jordhög som de tycker om att gräva i och Annika serverar färskt bladgrönt som uppskattas mycket. Det brukar dessutom gå bra med de kullar Annika får i lösdrifterna.

Anett Nyborg, med Kaizer och Constanse.

Kaningården har nät både över, under och vid sidorna. Tunneln i utegården är väldigt populär! På sommaren har kaninerna inte halm överallt för att slippa att insekter bygger bo i halmen. Men lite halm får de ändå, eftersom de gillar att leka i det.

Anett har tänkt till och utnyttjar kaninernas fina miljö fullt ut även när hon utfodrar. Hon ger aldrig pellets och bladgrönt i skål utan sprider istället ut det över hela boplatsen. Höhäcken utomhus står under ett bord och skyddas därför från regn. På vintern ligger det halm på marken där så att kaninerna ska tycka det känns bra att sitta och äta.

Tittar ni på inomhusbilden så ser ni att de har ett "sovrum" som är isolerat och fyllt med halm. De har också stora toalådor med hö och en himla massa populära hyllor med olika nivåer att sitta på. Väldigt poppis!

Lene Aklestad, med Pedro och Mia

Lene Aklestad byggde i 3 veckor för att åstadkomma detta underbara kaninhem. "Kaninerna älskar det!", säger hon. Såklart de gör, tänker vi, de får ju röra sig och utföra sina naturliga betenden precis som kaniner ska.

När kaninerna första gången släpptes ut i sitt nya hägn syntes det tydligt hur glada de blev. "De var superfina där de studsade runt" säger Lene.

Senare har Lene lagt till en stor kompostgallerhage utanför hägnet så Pedro och Mia får ännu mer plats när Lene kan vara ute och se över dem.

Katarina Vallbo, med sina flockar

"När jag i vuxen ålder bestämde mig för att köpa kaniner var det en sak som förvånade mig mycket. Svenska kaninsidor dominerades av en ganska konventionell kaninhållning med ensamma kaniner i små burar, medan jag på engelska, tyska och norska sidor hittade många som hade sina djur i par eller i grupp och betydligt större ytor.

En sak som jag tror att de flesta som har frispringande kaniner kommer fram till, är att det är absurt att ha en kanin i bur på ½ kvm. Kaniners muskulatur behöver också användas för att inte förtvina, deras skelett behöver också rörelse för att inte bli skört och deras psyken far illa av att inte få utföra naturliga beteenden. Det som gäller för katt och hund gäller i lika hög grad för kaniner. I ett avseende skiljer de sig dock - de har inte förmåga att uttrycka sin vantrivsel på ett sätt som är störande för oss människor."

Camilla Øyo, med Snoopy och Bomull

Huset är isolerat så det blir precis som ett vanligt hus. Delar av utegården är skyddad mot regn, andra delar inte. Vill man ha gräs måste det ju få vatten också. Det grävs en hel del i utedelen så Camilla har lagt ner nät under jorden för att hindra att gångarna blir allt för långa.

Inger Lise Rysgård, med Fia och Milla

Här bor Fia och Milla. Den fasta delen är 8 kvadratmeter stor och i ståhöjd för stora och små! Under buren som står i gården finns det plats att gräva, vilket kaninerna uppskattar mycket. De älskar också de olika små upphöjda platser där de kan sitta och titta ut över trädgården.

När familjen är ute får kaninerna springa i en stor hage av kompostgaller som ni också kan se på bilden. Nina hälsar att både djur och människor är väldigt nöjda :)

Ann Kristine Hammerstad, med Bruno och Bella

Det bor två små kaniner här med tillgång till både en mer skyddad del med väggar och en utomhusdel med nätväggar. Det finns värmelampor som kaninerna har möjlighet att använda under den kalla vintern. Utomhus finns både grus, bark och en sandlåda. Många roliga material att välja mellan för kaninerna.

Höstens projekt för kaningården blir att koppla på en lekstuga med fri passage in och ut.

HUR BOR DINA KANINER?

Huvudsponsor 2024